Får väl börja med att be om ursäkt för min kassa uppdatering
här i bloggen... Har varit riktigt trött dom senaste dagarna,
samtidigt som jag har haft massa andra saker att göra.
-För tro det eller ej, jag har ett liv bakom denna bloggen, haha!

Idag började Lillemans inskolning på dagis och jag har varit både
nervös och lite vemodig inför detta. Tänk att min lilla prinskorv
ska bli "en i mängden", när han i snart 18 månader har fått
all uppmärksamhet han "bett om". Usch!
Tänk om personalen inte ser och/eller hör honom om han blir ledsen?
Tänk om dom glömmer byta hans blöja eller inte har tid att se till
så han äter ordentligt?
En liten Neo blir lätt ännu mindre i en STOR barngrupp!

Det gör så ont i mamma-hjärtat när jag tänker på att jag inte kommer
kunna trösta honom om/när han blir ledsen. Att inte jag får ge honom
den första gosiga, varma kramen när han har sovit middag!
Att inte jag får se hans nya framsteg första av alla...

Men, jag får sluta vara egoistisk och tänka på att detta
är bra för Neo. Han måste få lära sig att ta för sig och
göra sig hörd. Och att fungera i grupp, samt dela med sig
och förstå att världen inte allitd kretsar kring honom.

Första dagen gick iaf kanon! Det var mest information och presentation
för oss och dom 3 andra barnen + föräldrar som oxå ska skolas in nu...
Medans dom andra barnen satt nära sina föräldrar och såg livrädda ut,
sprang Lilleman omkring och spexade, dansade, tjattrade och spanade
in alla "nya" leksaker. När det sedan var dags att gå hem igen, blev han
jätte arg och tjöt som en stucken gris. Hahaha! 
Jag antar att han ville stanna? Så förhoppningsvis är han en riktigt
"dagis grabb" och jag oroar mig i onödan! [Fortsättning följer...]

Igår var kusin Klara här på besök och även faster Angelica joinade.
Efter några timmars innomhusbus och en sen lunch, begav vi oss mot
ishallen som ligger bara några hundra meter hemifrån...
Neo skulle promt hålla sin kusin i handen på väg dit! ♥


Väl där, hyrde jag och Angelica oss varsitt par skrillor, medans Klara
hade egna och Neo fick nöja sig med skor, då dom inte hade
hans size till uthyrning. Och tur var väl det, för han halkade omkring
som Bambi på hal is ändå... Haha! Så nått NHL proffs lär han ju inte bli! 
Men skrattar bäst som skrattar sist, jag har inte stått på ett par
skridskor på över 10 år. Så jag var oxå en Bambi! Och även Klara...

Angelica däremot visade upp sina talanger, även om han oxå var lite
"ringrostig". Hon fick hålla humöret uppe hos oss andra...


Fikapusen va givetvis höjdpunkten... Haha!


Nä, nu är det hög tid att gå och lägga sig!
Trött som faaan och en STOR dag väntar imån. ^^
Snart förgår mina ungdomsdagar...