Ett nytt kapitel i livet...
Anledningen till att jag väntat i sju månader med att skriva om separationen här i bloggen är för att vi berättade för Neo först i fredags, vi ville alltså att han skulle höra det från oss och inte av någon som läst det i bloggen och "råkar" fråga honom om separationen eller liknanade. I hela sju månader har vi levt "som vanligt", vilket har varit fruktansvärt påfrestande och jobbigt.
Men oj, kramar om i massor för jag vet att du behöver det, nu och sen.
Vi skiljde oss när våra killar var 5 och 6 år. Ett beslut som jag tog och det blev panik och tandagnisslan hos barnens pappa. Barnen var endast 4 resp 5 då jag tog beslutet. Vi levde ihop i nästan 1 år innan jag hittade en lägenhet. Vi var vänner och barnen märkte ingenting.
Vi berättade först när jag skulle flytta, barn förstår inte tidsspannet mellan att man berättar och tills det är dags. Vi ville inte oroa dom i onödan. Vi var vänner hela tiden och inga frågor kom.
Allt löser sig....till slut. Det kommer att ta ett tag att finna sig själv, leva varannan vecka barnfri och varannan vecka med barn. Det var jobbigt, men till slut vänjer man sig. Och anledningen till att det inte var så himlars jobbigt var att vi bodde på gångavstånd till varandra, så vi träffades alla flera gånger i veckan....för barnens skull (och sin egen då hjärtat längtar efter dom små).
Ni verkar ju kunna umgås och samsas och bor nära varandra, så ni kommer säkert att träffas mycket ändå, alla tre....för Neos skull.
Det kommer bli bra!
Kram och lycka till med flytten!
Men fina Hanna... Ååh!
Tråkigt med separationen... Men skönt att ni är delar på er som vänner, oerhört viktigt.
Synd man bor så långt bort annars hade jag gärna hjälpt till med allt och lite där till.
KRAM Eva, Neo och Nea 😊
Älskade vän, vad skönt för er att det gick i lås med lägenheterna, att ni kommer bo såpass nära varandra så att just den biten inte blir så stor förändring för neo ❤️ Såklart att han blev enormt ledsen och hade/har mycket funderingar på hur det kommer bli. I slutändan när ni alla har vant er vid den nya situationen kommer det bli jättebra ❤️
Många kramar!!
Tråkigt att ni ska separera, men ibland blir det bäst så.
Jag tycker att ni gjorde helt rätt som berättade för Neo nu när det är dags.
Allt kommer bli bra för er alla när ni har landat i allt.
Många kramar <3
❤️😘
Jätte trist att ni ska separera.. Men skönt att ni kan vara vänner och valde att vänta tills de kändes rätt å ni kunde ge alla svar när ni berättat för Neo...
Förstås så är de en tung tid.. Men du är en oerhört stark kvinna som kommer klara detta. Å Neo har världens bästa mamma som gör allt för honom. 🌸🌸.
Massa massa extra styrka till dig och er alla 3 .. 🌸🌸🌸
Förstår att det var påfrestande att berätta för Neo,. Skönt att ni är vänner och att bienzefrågan löst sig. Och framförallt, härligt att du mår bra! Kram
Hej Hanna!
Jag förstår att de e jobbigt och påfrestande. Jag har ju själv vart i den situationen då mina killar var som Neo, men kan glädja dig med att NI kommer att vinna detta mot Neo när han blir större att ni är vänner och bor så nära varandra. Han kan känna tryggheten att ha er båda nära och som du säger slippa byta skola/kompisar. Jag bodde ihop med killarnas pappa i 1år med att vi hade bestämt att separera de va fan inte lätt men man fick vara stark emot sina barn. Jag önskar dig och M lycka till Hanna med era nya bostäder. Kram Helen
Första gången jag läser din blogg. Tänkte tipsa om att söka till vårens grymma event, mer info här: http://susanas.se/2016/march/social-media-lift-event.html
Och angående ditt inlägg. Hålor med om att man som förälder måste föröska lösa relationen hundra gånger om för barnens skull men går det inte är det bättre att dela på sig och ha en sund relation ändå. precis som ni gjort. Alla lycka till.