Ikväll har jag tänt massa ljus i hela lägenheten till minne av de 63 ungdommarna som omkom i brandkatastrofen här i Göteborg för exakt 10 år sedan. Det känns lite hemskt att tända ljus, det va ju trots allt eld (-brandrök) som dödade dom. Usch!!
Tänk att det redan gått 10 år! Helt sjukt. Tankarna går ikväll till alla anhöriga och alla som på nått sätt drabbades just denna natt för 10 år sedan. Och trots att det gått så många år finns minnerna kvar. Jag minns hur kaotiskt allt va veckorna och månaderna efter branden. Allt va så hemskt...

Nu för tiden tänker jag inte så ofta på det längre, men många andra tvingas leva med saknad, sorg och hemska minnen resten av livet.
Som tur är, var jag inte där. Men en gammal dagis/klasskompis var tyvärr där och lyckades inte ta sig ut. Jag minns hur hemsk hennes begravningen var. Och hennes mammas skrik när kistan sänktes... Bara tanken på att behöva begrava sitt barn ger mig kalla kårar! Fy faaan... =(

Tänker på er alla! ♥ ♥ ♥