Oj oj oj vilken kväll/natt det blev igår! Men som tur var slutade det bra... :)

 

Jag har åkt på en liten förkyldning och igår eftermiddag började jag även hosta. Det blev värre under kvällen  varpå jag tog mig en shot på (max!) 10ml Cocillana innan jag gick och la mig strax innan 22. Jag somnade typ direkt när jag la huvudet på kudden men vaknade ca 10-15 minuter senare av fruktansvärda smärtor i mellangärdet som strålade upp mot bröstet. Det sträckte sig som ett bälte runt mot ryggen och upp mot skulderbladen.

Det krampade samtidigt som det kändes som någon försökte bända upp mina revben och dra ut mina inälvor. Ett otroligt tryck och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag ålande runt i sängen för att hitta en fungerande ställning för att kunna hantera smärtan. Efter ca 30 minuter av kvidande och lidande stod jag inte ut längre och var dessutom väldigt rädd för att det bara ökade i styrka och inte tvärtom, så jag bad M att ringa 112 och tillkalla ambulans.

Anledningen till att jag var rädd var för att det krampade för intesivt och i området kring hjärtat. Det hade dessutom även börjat krampa i ena benet och jag hade svårt att andas pga smärtan och trycket över bröstet.

 

Tror dom misstänkte tarmvred först, med tanke på min gastric bypass operation, men jag var rätt säker på att kroppen "bara" sparkade bakut i protest mot Cocillanan.

Hur som helst så avtog krämporna efter lite mer än två timmar intensiv smärta, lagom till att läkaren kom för att undersöka mig.

Han konstaterade att gallgångarna krampat av morfinet i Cocillana och att det förmodligen förvärrats pga min gastric bypass operation samt att jag opererat bort gallblåsan. Obehagligt men inte farligt, puh!

Däremot hade jag lågt blodtryck och lågt blodsocker och fick inte åka hem förens det rättat till sig... Jag serverades därför nattamat i form av "polarklämma" och saft - urk!!

Tror jag var hemma och i säng igen ca 01:30 inatt. Smärtfri men trött, skönt!

 

Med facit i hand vet jag ju att jag reagerat på Cocillana förut. Jag har tillochmed skrivit ett inlägg tidigare som heter "Aldrig mer...!", haha! Men nu LOVAR jag både er och mig själv att aldrig mer ta denna hemska medicin. För denna smärtan var det värsta jag varit med om och då har jag både fött barn och haft gallstensanfall. -En fis i rymden i jämnförelse!

 

I morse vaknade jag av alarmet 06:45, inte OK på semestern! Men, jag hade en läkartid redan 8:15, så det var bara att masa sig upp. GYN denna gången... Magontet är nämligen fortfarande kvar, trots tre läkarbesök och en avslutad antibiotikakur efter urinvägsinfektionen. :( Börjar bli riktigt tjatigt nu!!

Massa prover är tagna och inget har hittats, så då skickades jag alltså till gyn för att säkerställa att allt stod rätt till där. Vilket det dessvärre inte gjorde...

Spiralen (koppar) har hamnat på tvären (eller om det tillochmed var uppochner? ...minns inte), ooops! Hur fan gick det till? Magonten beror förmodligen på detta alltså. Dock inget farligt om jag fattade läkaren rätt...?!

Hur som helst så fick läkaren INTE ut den, varpå en remiss till sjukhuset skickades. Jag ska alltså behöva sövas för att dom ska kunna plocka (operera?) ut den. Yeeey!

Så nu får vi hålla tummarna för att det går undan och den kan plockas ut snart, för det är som sagt väldigt tjatigt att gå och ha ont. Zzzzz!

 

Nog om mina mag- och spiralbekymmer... Även idag stod det husmålning på pappa M's agenda, så jag och Neo fick klara oss själva... Som tur var kom Neos kompis Robin hit vid 10:30 och underhöll honom i stort sett hela dagen. :)

 

I väntans tider delade vi en "ugly but lovable" från Froosh på balkongen, sååå god! Vilket även Neo

tyckte, och dela med sig är tyvärr inte hans starka sida... Blir att smyga med den nästa gång! ^^

Hejsan hoppsan vilken bloggpaus det blev här då! Inte alls planerat, men ibland blir det så... Har varit sjukt mycket på jobbet dom senaste veckorna och mitt batteri har varit helt tomt, en väldigt efterlängtad och välförtjänt semester börjar idag. Så. Jävla. Skönt. ♥

 

Lite "kort" och gott om vad som hänt sedan sist...

 

 Förhoppningsvis har jag mer ork för bloggen nu under semestern...

...på återskrivande! ♥

Igår hade vi lunchföreläsning på jobbet. Den fjärde och sista för den här hösten. Och man sparar ju alltid det bästa till sist...? :) Det gjorde iaf vi (enligt min mening)! Ingen mindre än Erik Ståhl var och gästade oss på FlexLink, en underbar person som dessvärre lider av en väldigt ovanlig sjukdom (WAS) som ni kan läsa om HÄR (<<länk!) och föreläsningen handlade om hur man kan göra det bästa av sin vardag oavsett livssituation. Hur vi kan äga vårt liv och våra svårigheter istället för att dom äger oss. Läs mer om innehållet i Eriks föreläsningar HÄR, och om ni har möjlighet att hyra in honom som föreläsare till företaget eller gå och kika på honom så GÖR DET! :) Som sagt, en underbar person och en grym föreläsare... ♥

 

 

Och på tal om att det går undan, så är det idag exakt 8 månader sedan jag gjorde min gastic bypass operation. Visserligen känns det som en evighet sedan, samtidigt som det fortfarande känns så nytt. Märkligt!

Allt går fortfarande väldigt bra tycker jag. Förutom träningen som är under all kritik just nu... :(

Den senaste veckan skyller jag dock på en jobbig och enveten förkyldning som har klubbat mig totalt! Har haft feber till och från och en hosta som är allt annat än mysig... Har ont i varenda muskel på grund av denna dumma hostan och fick Cocilliana utskrivet igår när jag var hos läkaren. Så inatt fick jag lite sömn iaf.

Förutom att skriva ut hostmedicin, konstaterade läkaren att jag hade en väldigt hög sänka och möjligtvis en början till en lunginflammation, bläää!

Hon ville dock avvakta med antibiotika, så vi hoppas att jag blir bättre inom några dagar så jag slipper ta mig dit igen.

 

Hur som helst så tänker jag INTE börja träna förens jag känner mig helt frisk igen. Promenader hade dock varit skönt att komma igång med så snart som möjligt... :)

 

Och även vägningen väntar jag med ytterligare en vecka, då jag ju har en "vägningsfri" månad nu i november. Gaaaahhha vad jobbigt det är att inte väga sig!! ^^

Senaste vikten innan uppehållet var ju -54,3kg, förhoppningsvis har det minskat tills nästa vecka. Håll tummarna! :)

 

Puss och kram från sjukstugan! ♥ ♥ ♥

Onsdag = vägning. Pass opp, här kommer veckans vikt...

 

Här hemma har det VAB:ats idag. Neo hostade sig igenom natten och hade även feber igår kväll. Under dagen har den kommit och gått, men mest jobbigt har hostan varit. Men annars har han varit både pigg, glad och mysig. :)

 

Jahopp, dagens planer blev plötsligt inställda efter att M spydde inatt och Neo vaknade med magont. Panik!! Jag hoppas och tror att det beror på gårdagens kinabuffé på restaurangen, men givetvis befarade vi det värsta. MAGSJUKA!! :(

Ställde in barnpassning hos familjen Alfredsson och kvällens fest hos Jessica, vilket såklart känns tråkigt. Men med magsjuka vill man ju absolut inte chansa...!

Och nu med facit i hand verkar det som att det faktiskt var maten igår, M har inte spytt mer (än två gånger i natt) men varit väldigt trött idag och Neo har bara varit lite lös i magen men ätit och druckit som vanligt. Och jag åt ju inte från buffén och har mått bra idag... Förutom huvudvärk på eftermiddagen men det räknas inte. ;)

Än vågar vi dock inte ropa hej, eftersom det inte gått 48 timmar, men vi håller tummarna!

 

Såå, det har blivit en lugn dag hemma. Tvätt, chokladbollsbak, en sväng till solariet och affären för min del, tågbanebygge, spel, blondering av utväxt, mer tvätt och massa mys. ♥ ♥ ♥

Försökte blogga redan igår kväll från ajfånen och appen, men det gick inte alls... Beror förmodligen på iOS 8.0 uppdateringen? Nåja, datorn funkar fint för tillfället, så det är väl bara att tuta och köra härifrån. :)

 

Igår var jag på "halvårskontroll" på Östra, efter min gastric bypass operation. På torsdag nästa vecka (25/9) är det 6 månader sedan operationen, jösses vad fort det gått!! Och vilken resa...! Ashäftigt och faktiskt inte alls så jobbigt jag trodde. Klart att det varit påfrestande för kroppen men långt ifrån så jobbigt som jag hade räknat med.

Innan besöket hos dietisten lämnade jag lite prover, svaren får jag dock inte förens nästa vecka. Håll tummarna för att allt ser bra ut!!

Hos dietisten fick jag massor med beröm, vilket såklart var roligt. :) Så mycket som jag har gått ner nu, efter ett halvår, procentuellt sett räknat, har dom flesta som genomgått operationen gått ner lagom till 1-årskontrollen. Coolt!

Hon vägde mig också... -37,5kg sedan operationen, vilket blir -50,6kg totalt, sedan jag började med "flyt" inför operationen, den 26/2. Helt jävla galet!

Vägde mig även på vågen här hemma i morse, för att säkerställa (då det kan skilja mellan olika vågar och jag gått efter den här hemma från början) och jag blev lika glad här hemma som på sjukhuset igår. :) Whooopie!

Lillemans temp var nere på 37,7°C när jag kom hem från jobbet idag och hade inte fått alvedon sedan han vaknade i morse, med hög feber. Vi hurrade lite och hoppades att febern äntligen var påväg att ge sig efter tre dagar... Men lagom till att han skulle gå och lägga sig hade den stigit till 38,3°C igen. :( Ingen förkyldning eller hosta (eller andra symtom), men han klagar på huvudvärk och att det "snurrar".

Nu hoppas vi på en lugn natt och att han får vara feberfi i morgon. Hade varit roligt om han hann med iaf EN dag på fritids denna veckan, innan skolan börjar nästa vecka. :)

 

I dag gick jag hemifrån i god tid och fick stå och vänta på tåget i 10 minuter. 40 minuter senare var jag på jobbet... Smidigt! 

Nu slapp jag ju visseligen lämna Neo, så det riktiga eldprovet blir ju först när han blivit feberfri. Hans temp har legat och pendlat mellan 38 och 40 hela dagen och han var helt tagen både när jag gock i morse och när jag kom hem i eftermiddags. :( Lilla plutten!! ❤️

Efter middagen (några gurkskivor och en piggelin för hans del) orkade han dock spela lite spel med mig...

Men sen återvände han till soffan för att kolla Pokémon på Netflix. 

Planen var att köra igång våra skärmfria tisdagar idag igen, efter semestern. Men det får vänta en vecka... Vid VAB funkar det ju såklart inte! :)

Nu sover sjukligen sedan någon timme och jag kommer strax också somna. Helt slut efter att ha yrat med en liten febertopp hela natten och gjort morgon vid 5!! Zzzzznark!

Ja ni fattar! :( Blev knappt tre timmar på stranden idag, innan jag (och alla andra) gav upp och gick upp till huset... 

Denna jävla kristallsjukan är inte välkommen och blir hundra gånger värre i värmen! Jag som älskar sol och värme i vanliga fall. Skit!

Nu håller vi tummarna att det blir bättre tills imån, för då får vi besök igen, samt att det är sista dagen innan vi åker hem på lördag. Snyft!!

 

I fredags kväll var jag och M ute och käkade med svärfar/farfar och Anna-Karin på trevliga

Älvsmagasinet i Kungälv. Det var AW och mysig stämning trots ösregn, åska och blixtrar ute.

Måste verkligen gå dit igen, förhoppningsvis när det är fint väder, så man kan sitta ute på terassen

precis vid Nordre Älv och njuta. Och trots att det var fredagkväll, fanns det flera barn i lokalen...

Perfekt med "barnhörna"! Som sagt väldigt mysigt, god mat och trevligt sällskap! :)

 Visst är det uuuuunderbart med måndagar?? ^^ Haha... Kanske inte alltid? Men idag var jag sjukt taggad att gå till jobbet i morse och få den här dagen "överstökad", i morgon är det ju nämligen dags för OPERATIONEN!! :)

Jobbdagen blev kort för min del, gick igenom rutiner och annat med min vikarie som ska täcka upp för mig dessa två veckor jag kommer vara sjukskriven, sedan checkade jag ut. Gött!

Hämtade Neo redan vid 14-tiden, vilket var mysigt eftersom pappa M ALLTID hämtar annars! Dock hade personalen ändå tänkt ringa, eftersom han bajsat lööööst...! :(

(Det går magsjuka på avdelningen) Så imån blir han hemma och jag hoppas INTE jag hinner bli smittad, för då blir det ju ingen operation. (HÅLL TUMMARNA!!)

Han hade ju feber hela dagen i lördags och va allmänt bombad, han sov tillochmed midda i typ 2,5 timme, vilket han inte gjort sen han va 2 år! Igår däremot fanns det inte ett spår av febern... Pigg och glad, åt och drack bra och vi var ute i stort sett hela dagen. Lovely! ♥

Midsommarafton skulle enligt planerna firas precis som för 3 år sedan... Tillsammans med Anna, Tommy, Salo och Andreas + kids, i Gunnilse. Men Annas lille Anton har tyvärr fått halsfluss och roligheterna har fått ställas in. Buuuhuuu! :(

Såååå tråkigt (mest för Anton såklart) eftersom vi skulle planera våran gemensamma semestervecka på Öland. Förhoppningsvis finns det tid till det en annan dag...? ^^

 

Istället får Salo, Andreas och lilla Ella (som inte va med för 3 år sedan) komma hem till oss i morgon. Känns ju sådär att sitta i lägenhet på självaste midsommarafton, men förhoppningsvis blir det uppehåll när vi åker ut till Hålta och dansar kring stången. :)

Nåja, det blir vad man gör det till...!? Även om vi kommer sakna familjen Alfredsson. ♥

 

Bjuder på en bildbomb från Midsommar 2010, då vi som sagt var tillsammans. Anna höggravid med Anton och Neo och Elvira va pyttesmå, haha... Cute!!

Trodde skiten va över, eftersom jag klarade mig från snurrandet igår... Men icke! Redan i natt vaknade jag av snurrandet och i morse var det hemskt. Fick meddela jobbet att jag skulle stanna hemma idag - igen! :( Kommer bli en fattig semester... Suck!

Eftersom jag var långt ifrån körbar, fick jag promenera med Neo till dagis. Ingen lång promenad visserligen, men i mitt tillstånd var det riktigt påfrestande. Alla som gick och cyklade förbi, måste trott att jag var full, med tanke på hur jag vinglade. Skitläskigt!

Hemvägen va värst, då jag inte hade Neo att hålla i handen längre samt att massa cyklister kom bakifrån och körde om mig på en smal (egentligen inte kanske?) gång/cykelväg. Höll på att ramla varje gång nån svischade förbi... O_o

Väl hemma somnade jag och sov till 13:00. Välbehövligt, då jag blir helt matt av att fokusera hela tiden, men tyvärr snurrar det fortfarande... Trots att jag sov i 4,5 timma! Blääää!

Snart kommer nog grabbarna hem och då ska jag göra mina övningar som jag fick av doktorn.

Får dock inte göra dom när jag är ensam hemma... I wonder why? Hahaha!

Puss och kram på er! ♥ ♥ ♥

Efter att ha gått hem från jobbet i fredags vid lunch, pga av kristallsjukan (och även missade sommarfesten med jobbet pga den hemska yrseln) var jag jävligt nervös över att inte vara i form tills igår/lördag... Ett dygn på Stenungsbaden med bästa brudarna var bokad sedan lääänge, då jag fick detta i present av dom när jag fyllde år. ♥

Kristallsjukan var dock värre än värst igår morse när jag vaknade! :( Mådde sjukt illa av allt snurrande och det blev en och annan vända in på toa för att spy, medans jag försökte göra mig iordning och packa där emellan - för iväg skulle jag!

 

Efter in-checkning och uppfräschning var det dags för middag... Och jag började äntligen må bättre! :)

Jag känner mig full som en kastrull, sjösjuk och bakis. Samtidigt! [Kristallsjukan, here we go again! ...hade ju en släng av den i februari, remember?]

 

I morse när jag vaknade fick jag hålla fast i madrassen/lakanet för att inte slungas ur sängen... Den snurrade fortare är virvelvinden på Liseberg och jag kunde inte fästa blicken någonstans i rummet. Försökte stanna farten genom att blunda, men då gick det (om möjligt) ännu fortare. M hade redan hunnit gå till jobbet och Neo sov (för en gång skull) i sitt rum, så jag stapplade in på toaletten hängandes på väggar och dörrar för att inte ramla omkull. Jag höll mig stadigt i handfatet med ena handen och skvätte kallvatten i ansiktet med den andra... Satte mig på toa för att kissa, men höll på att trilla av. Tog mig tillbaka till sovrummet för att ringa M, men var tvungen att lägga på för att ta mig in på toa igen för att spy av åksjukan, först då började åkturen sakta men säkert snurra långsammare.

På nått jävla sätt lyckades jag få i mig en banan och ett glas vatten och tog mig MED BIL till jobbet. Hua! (Jag lämnade såklart Neo på dagis först) Väl på jobbet kändes det mycket bättre, trots att jag va skakis och lite yr.

Efter lunch åkte jag till en specialist läkare på öron-näsa-hals-mottagningen på Calanderska... Där undersöktes jag och sedan "kastade" läkaren omkring mig för att försöka få kristallerna rätt. Sjukt läskigt och obehagligt!! Åkturen på morgonen var ingenting i jämnförelse och när han va klar med sin "behandling" fick han leda mig till toaletten där jag spenderade en kvart med att kasta upp lunchen och frukosten. Mindre mysigt!!

 

Dum som jag var, hade jag tagit bilen även till Calanderska, varpå Anna (räddaren i nöden) fick komma och hämta upp mig och bilen, då jag var långt ifrån körbar! Slutet gott, allting gott...?

Nu hoppas jag skiten försvinner, då jag har en efterlängtad helg framför mig - som INTE får ställas in!! Håll tummarna är ni snälla! ♥

Återbesök hos läkaren om tre veckor, hepp hepp!