Ännu ett långt uppehåll här i bloggen. Det är bara att inse att jag kanske inte längre är någon bloggare? Även om det är kul att kika in här och skriva ibland, så är det inget jag brinner för längre. Tyvärr! Men det är galet roligt att bläddra tillbaka i bloggen och läsa om vad jag/vi gjort under dom här (snart 9!!) åren jag bloggat, vilket ju gör det ännu tråkigare nu när det blir långa uppehåll och luckor.

 

När jag väl bloggar vill jag göra det fullt ut och kunna vara ärlig och skriva om det som faktiskt händer i mitt liv här i bloggen. Därav bloggpausen i höstas och vintras, när jag inte kunde berätta för er om separationen - då Neo ännu inte visste.

Och när flytten och separationen väl kom, i månadsskiftet februari/mars, var det såklart mycket med den och det fanns liksom ingen tid för bloggen.

 

Och sen... Alldeles för tidigt efter separationen och inte alls enligt mina planer, dök han upp i mitt liv. ^^ Vi har träffats i några månader nu och i måndags la jag ut en liten teaser på instagram...

 

Pontus heter han, den nya killen. Visst är han fin???

[Bilden är från Barngolfens bankett på Park Elite den 13 juni]

 

Känner att jag kan skylla den senaste tidens tystnad här i bloggen på honom, haha... Då det mest är honom jag hänger med när Neo har pappa-veckor. :)

Livet rullar alltså på, lite väl fort om jag ska vara ärlig, men jag mår bra och är lycklig. Och snart, väldigt snart är det dags för en väldigt välbehövlig semester. Ahhh... På fredag jobbar jag min sista dag innan tre veckors ledighet. Längtar!!

 

Förhoppningsvis orkar jag uppdatera bloggen lite under semestern, men med facit i hand vågar jag inte lova något. Hur som helst får detta räcka för idag. Puss och kram!